Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det Àr en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lÀrande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollÀrare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansÄg hade med undersökningsfrÄgorna att göra skrevs ut. Resultatet visade pÄ att pedagogerna ger stor betydelse Ät lek för lÀrande i förskoleklassen.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestÀmma vilken betydelse av ett ord som gÀller i ett givet sammanhang, Àr en av sprÄkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nÄtt mycket anvÀndbara nivÄer Àr det fortfarande lÄngt kvar innan vi har hittat en metod som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan hjÀlpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sÄdan metod gÄr till..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.